Historik

Lantbruksforskningens utveckling

Under de första åren ökar finansiering av samhällsvetenskapliga projekt med tyngdpunkt på produktutveckling och marknadsanalyser. Stiftelsen antar ett arbetsmiljöprogram i samarbete med Arbetsmiljöfonden och satsar också stort på energiforskning, växtodling, växtförädling, miljöfrågor, djurhälsofrågor och forskning kring produktkvalitet.  

Samrådsgrupp tillsätts

En samrådsgrupp tillsätts1990 för att garantera insyn och inflytande över hur stiftelsen behandlar ansökningar med avseende på bland annat konkurrensneutralitet. I gruppen finns representanter för Konsumentdelegationen, KF, SJFR, Jordbruksverket, Sveriges grossistförbund och Sveriges industriförbund.

Samrådsgruppen granskar stiftelsens forskningsberedningsförslag på hur medel fördelas, innan ett beslut fattas av stiftelsens styrelse. 

Stor omstrukturering med slopat statstöd

1995 beslutar riksdagen att stödet till stiftelsen ska avvecklas. Motivet är att forskningen i stället kan finansieras genom EU:s fjärde ramforskningsprogram. Beslutet leder till att ett stort antal forskningsprogram läggs ned och att ett nytt finansieringssystem där lantbruksnäringen bidrar med medel, införs.

Från och med 1996 finansieras forskningen inom mjölk och mark/växtområdet av lantbrukarna själva genom avdrag på avräkningspriset. Lantbrukarnas Trygghetsförsäkring Försäkringsaktiebolag avsätter 10 miljoner kronor till ett treårigt forskningsprogram inom arbetsmiljö. 

2001 tar stiftelsen över köttböndernas forskningsprogram och året därpå startar fyra nya forskningsprogram inom sockerproduktion, slaktfjäderfä, lönsam odling av potatis samt växtnäringshushållning och tillämpat växtskydd.

Några år senare, 2004, är Stiftelsen Lantbruksforskning med och grundar Stiftelsen Hästforskning. 

Klimataspekten införs i samtliga forskningsprogram

2007 får samtliga program till uppgift att ta ansvar för klimataspekten i sitt arbete med utlysningar och bedömningar av projekt. Det leder till att klimatrelaterade projekt för 4 miljoner kronor beviljas.  

Kommunikationssatsningen LOFT – lantbrukare och forskare tillsammans invigs av jordbruksminister Eskil Erlandsson. I satsningen samarbetar stiftelsen med Agroväst, Agroöst, JTI, Partnerskap Alnarp, Plantcommistra, Regionala fältförsök, RJN, SLU, Stiftelsen svensk hästforskning, SVA och Svensk mjölk. Satsningen finansieras av stiftelsen med återförda miljöskatter, målet är att förbättra kommunikationen mellan lantbrukare och forskare, i bägge riktningarna. 

"Den stiftelsefinansierade forskningen har varit av mycket hög relevans för näringen och många projekt skulle sannolikt inte ha genomförts utan finansiering från stiftelsen".

Under 2009 presenterar Forskningsrådet Formas en utvärdering av den forskning Stiftelsen Lantbruksforskning finansierar. De konstaterar bland annat att den stiftelsefinansierade forskningen varit av mycket hög relevans för näringen och att många projekt sannolikt inte skulle ha genomförts utan finansiering från stiftelsen. 

Högre kännedom efter fyra år med LOFT 

Kommunikationssatsningen LOFT avslutas och utvärderas efter fyra år. En undersökning bland Sveriges lantbrukare visar att kännedomen om stiftelsen ökat från 21 procent 2008 till 34 procent 2011. Under samma period har andelen lantbrukare som inte hört talas om stiftelsen minskat från 56 procent till 30 procent.

Internationell kartläggning

På stiftelsens uppdrag görs en kartläggning av hur lantbruksforskning finansieras och bedrivs i Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Storbritannien och USA, jämfört med Sverige. En viktig slutsats är att stiftelsens arbetsmodell, där näringen frivilligt tar på sig ansvar för forskning, utveckling och ny kunskap, är unik. 

"Stiftelsens arbetsmodell, där näringen frivilligt tar på sig ansvar för forskning, utveckling och ny kunskap är unik". 

Statligt satsning via Formas

Under 2012 skiljs stiftelsen organisatoriskt från LRF genom en så kallad verksamhetsövergång. 

Det blir klart att staten, genom Formas, ska satsa 20 miljoner kronor under 2013 och 2014 på ett gemensamt forskningsprogram med fokus på produktion och konkurrenskraft.  

Stiftelsen går från 14 forskningsprogram – ett per näringsgren – till fyra breda fokusområden. Och i den öppna utlysningen införs en tvåstegsmodell för beredningen. Nyttan för näringen är avgörande för vilka projekt som stiftelsen finansierar. 

2016 fyller Stiftelsen Lantbruksforskning 30 år. Det firas med en ny webbplats komplett med en uppdaterad projektdatabas. Den nya modellen för finansiering av fältförsök lanseras. Modellen, som kallas Sverigeförsöken, innebär bland annat att stiftelsen knyter ett branschråd till sig som bedömer de föreslagna projekten.