Integrerat växtskydd ska möjliggöra odling av vårraps trots jordloppor
Stiftelsen Lantbruksforskning finansierar fyra nya projekt med vegetabilieinriktning inom öppna utlysningens fokusområde livsmedel. Ett av projekten ska förbättra möjligheten att odla vårraps med integrerat växtskydd trots att det saknas effektivt kemiskt växtskydd.
Efter att betning med neonikotinoider förbjudits saknas effektivt kemiskt växtskydd mot jordloppor, som är allvarliga skadegörare i vårraps. Följden är att vårraps i princip slutat odlas i stora delar av Sverige. Vårraps har till viss del ersatts av höstraps men det innebär en risk för utvintring av grödan under ogynnsamma vintrar.
Ett av de nya forskningsprojekt som beviljas i årets öppna utlysning ska vidareutveckla integrerat växtskydd mot jordloppor för att säkerställa en konkurrenskraftig och miljövänlig odling av vårraps i Sverige. Viktiga mål i det nya projektet är att:
- testa om äkta direktsådd minskar angreppen av jordloppor i vårraps
- utveckla modeller för att förutsäga när och var i landskapet allvarliga angrepp inträffar
- uppdatera bekämpningströskeln för effektivare kemisk bekämpning
Projektet är ett samarbete mellan SLU, Växtskyddscentralen i Uppsala, Hushållningssällskapet och Sveriges frö- och oljeväxtodlare.
Projekt O-16-20-756 ”Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps” beviljas 2 669 000 kronor. Huvudsökande är Riccardo Bommarco vid SLU.
Effektivare kvävestrategi för höstvete
Kvävegödsling av höstvete kan bli effektivare och bidra till högre proteinhalt och lönsamhet. Projektet ska svara på frågor som: Hur sent i grödans utveckling kan vi tillföra kväve till vete och få ökad skörd eller proteinhalt? Kan vi öka kväveeffektiviteten med hjälp av sena givor? Hur mycket nederbörd eller fukt behövs för upplösning av olika gödselslag? Kunskap från projektet kommer att kunna tillämpas direkt i praktisk odling.
Projekt O-16-20-761 ”Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi” beviljas 2 130 000 kronor. Huvudsökande är Karin Hamnér vid SLU.
Hållbar produktion av höstraps trots klumprotsjuka
Klumprotsjuka är ett allvarligt och ökande hot mot höstraps. Ny kunskap ska ge ett förbättrat stöd och riktlinjer för en hållbar produktion inom områden där Plasmodiophora brassicae, som orsakar sjukdomen, finns. Forskarna ska bland annat undersöka angreppsnivåer och skördeutbyte av resistenta och mottagliga sorter på fält med olika infektionsnivåer. Risken med oljerättika som fånggröda ska utredas. Projektet ska utmynna i stöd och riktlinjer för en hållbar höstrapsproduktion.
Projekt O-16-20-765 ”Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion” beviljas 2 009 000 kronor. Huvudsökande är Ann-Charlotte Wallenhammar på HS konsult AB.
Tredje år av studier om avkastning av höstvete
Ett pågående projekt som undersöker inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos två typsorter av höstvete förlängs med ett tredje försöksår och utvidgas för att täcka in fler delar av landet för att resultaten ska bli allmängiltigt tillämpliga.
Projekt O-16-20-746 ”Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.” beviljas 841 000 kronor. Huvudsökande är Jannie Hagman vid SLU.
För mer information
Kjell Malmlöf, forskningschef
0703-45 16 40
kjell.malmlof@lantbruksforskning.se
Jessica Ekström, forskningssekreterare
0767-67 77 27
jessica.ekstrom@lantbruksforskning.se
Fakta
De beviljade vegetabilieprojekten inom fokusområde livsmedel:
Projekt O-16-20-756
”Avancerat integrerat växtskydd mot jordloppor i vårraps” beviljas.”
Riccardo Bommarco, SLU, 2 669 000 kronor
Projekt O-16-20-761
”Förbättrad lönsamhet i veteproduktionen genom förbättrad kvävestrategi”
Karin Hamnér, SLU, 2 130 000 kronor
Projekt O-16-20-765
”Integrerad bekämpning av klumprotsjuka-avgörande för hållbar höstrapsproduktion”
Ann-Charlotte Wallenhammar, HS konsult AB, 2 009 000 kronor
Projekt O-16-20-746
”Inverkan av såtidpunkt och utsädesmängd på avkastningen hos aktuella typsorter av höstvete. Forts.”
Jannie Hagman, SLU, 841 000 kronor
De beviljade projekten får dela på 7 649 000 kronor. Totalt får de beviljade projekten i den öppna utlysningen dela på 41 770 000 kronor.
Martin Moraeus är ny styrelseordförande för Stiftelsen Lantbruksforskning
LRF:s riksförbundsstyrelse har utsett en ny ordförande för Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelse. Det blir Martin Moraeus som tillträder och ersätter Lena Åsheim som haft uppdraget de senaste åtta åren.
Läs merNy forskning om produktion och konsumtion av mjölk
Nya resultat visar bland annat att näringstäthet är en lämplig indikator i livscykelanalyser, gårdar med idisslare bidrar med ekosystemtjänster, vidare att mjölkgårdar har högre kolinlagring i jordarna än andra driftsinriktningar och fodereffektivitet är ett säkrare mått för att minska klimatpåverkan än metanutsläpp vid avel på mjölkkor.
Läs mer40 miljoner till behovsdriven lantbruksforskning
Stiftelsen Lantbruksforskning delar ut strax under 40 miljoner kronor till 14 projekt i 2023 års öppna utlysning inom livsmedel samt klimat och miljö. Forskningen syftar till konkret nytta, ökad konkurrenskraft och lönsamhet för Sveriges lantbrukare.
Läs mer