Sverigeförsöken 2023 – vall och grovfoder

SVERIGEFÖRSÖKEN 2023 I andra delen av vår serie om resultat i den nationella fältförsöken är temat vall och grovfoder. Läs mer om försök med vall och grovfoder.

Varje år publiceras en försöksrapport från de omfattande fältförsöken Sverigeförsöken, som basfinansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning. 

2023 var ett utmanande år med en kombination av torka och stora regnmängder, vilket också återspeglas i resultaten från årets försöksbok. Men de svåra förhållandena har också gett försöksverksamheten möjlighet att testa olika produkter och strategier under de förhållanden där de kan ge störst mervärde för lantbrukarna. 

Här djupdyker vi i resultaten av försök med vall och grovfoder.

Försöksserierna inom vall och grovfoder 2021 till 2023

• Vallsortprovning i rödklöver och i gräsarter (Sök på dessa serier i Sverigeförsökens rapport från sidan 81,eller på sverigeforsoken.se: L6/R6-0101, L6/R6-0201, L6/R6-0202 och L6/R6-0204)
• Sortprovning i majs till ensilage  för Sydsverige (L6-703) och för Mellansverige (L6-703A).
• Höstetablering i vall i höstsäd, R6-0365, finns på sid 92 i Sverigeförsökens rapport. Försöken låg på fyra platser i Sverige, Uppsala, Länghem. Eldsberga (Halland), Färjestaden, (Öland). Länk till R6-0365-2023  och R6-0365-2022-2023.
  .

Skillnader i torrsubstans och smältbarhet mellan olika vallsorter

I den tioårig studien av vallsortprovningarna för Götaland och Svealand har rödklöversorten Taifun producerat en högre mängd torrsubstans (ts) jämfört med jämförelsesorten SW Vicky. Skillnaden i torrsubstansavkastning, det vill säga mängd foder per hektar, var 8% under det första året av växtcykeln (vallår 1) och 6% under det andra året (vallår 2).

Timotejsorterna Tryggve, Rhonia, Diandra och Leopold utmärkte sig med högre smältbarhet jämfört med genomsnittet. De är alltså mer effektiva för djur att smälta och därmed potentiellt mer näringsrika eller energieffektiva som foder.

I Norrland visade timotejsorterna jämnare torrsubstansavkastning över vallåren, medan rörsvingelsorterna Karolina och Swaj presterade bättre än jämförelsesorten SW Revansch.

Syntetisk majs gav högre stärkelseavkastning

I sortprovningarna med majs till ensilage visade syntetiska jämförelsesorter en högre stärkelseavkastning än genomsnittet för fyra platser. Sorter med högre mängd stärkelse kan vara fördelaktiga att odla, särskilt för användning som djurfoder där högt energiinnehåll är önskvärt.

Tidig såtidpunkt på hösten och samtidig sådd med höstvete bra för vallbaljväxter

Etableringsförsöken av vallbaljväxter på hösten visade att tidigare såtidpunkter gav bättre överlevnad och torrsubstansavkastning för vallbaljväxterna. Vid sådd i höstvete visade försöken att vallinsådden blev kraftigare vid samtidig sådd med höstvete jämfört med vårsådd eller sådd efter tröskning av höstvete. 

Läs mer

Läs mer om försökens upplägg, teknik och exakta resultat på Sverigeförsöken 2023 på sidan 81 och framåt i försöksrapporten. Sverigeförsöken presenteras årligen i försöksböcker och på Sverigeförsökens egen hemsida. Här hittar du både lokala och nationella försöksresultat för enskilda år samt sammanställningar över flera år.

Om Sverigeförsöken

Sverigeförsöken är ett samarbete mellan Hushållningssällskapen, där samverkan sker mellan Stiftelsen Lantbruksforskning, Sveriges Lantbruksuniversitet, Jordbruksverket, växtnärings- och växtskyddsföretag samt rådgivare, lantbrukare och myndigheter. Tillsammans skapar de en stabil plattform för forskning och utveckling inom svenskt lantbruk, vilket är avgörande för att säkerställa en hållbar, stabil och lönsam livsmedelsförsörjning.