Sverigeförsöken – IPM

SVERIGEFÖRSÖKEN 2023 I den femte och avslutande delen av vår serie om resultat i den nationella fältförsöken är temat IPM. I takt med förändringar i både preparat och sortmaterial är det viktigt att ständigt förnya kunskapen om deras effektivitet mot olika sjukdomar och ogräs.

Varje år publiceras en försöksrapport från de omfattande fältförsöken Sverigeförsöken, som basfinansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning. 

2023 var ett utmanande år med en kombination av torka och stora regnmängder, vilket också återspeglas i resultaten från årets försöksbok. Men de svåra förhållandena har också gett försöksverksamheten möjlighet att testa olika produkter och strategier under de förhållanden där de kan ge störst mervärde för lantbrukarna. 

Här djupdyker vi i resultaten av försök med integrerat växtskydd (IPM) från 2023

I takt med förändringar i både preparat och sortmaterial är det viktigt att ständigt förnya kunskapen om deras effektivitet mot olika sjukdomar och ogräs. IPM-strategier och prognosmodeller är avgörande verktyg för att vägleda rådgivare och lantbrukare mot de mest effektiva och miljömässigt hållbara metoderna för skadedjurskontroll och ogräsbekämpning.

Inom Sverigeförsökens IPM-område är också försöken med effektförändringar speciellt viktiga för att kunna se om svampar och ogräs börjar utveckla resistens mot preparaten. I försök kan vi alltså effektivt studera resistensutvecklingen hos olika organismer. 

Resultat av försöken inom IPM från 2023

• Ett exempel på strategier som framgångsrikt kunnat visas är att det går att höja skörden med ca 50% i höstrapsodlingen genom en kombinerad örtogräs och spillsädesstrategi. Detta visas i serien L5-8010.   
• Försöksserien L5-3021 visar att vid stora förekomster av örtogräs som tex blåklint och våtarv är det viktigt att utföra både höst- och vårbekämpning för att inte riskera skördetapp och uppförökning av ogräsens fröförråd. Ren vårbehandling har minskat det ekonomiska nettot med cirka 500 kr/ha.  
• Vidare kan man se i försöksserien L5-710 att höga doser Corum i ärt kan ha negativ skördepåverkan vid stress på grödan men också ge bästa ogräseffekt. Den torka som rådde vid ogräsbekämpningarna detta år stressade sannolikt plantorna som gjorde att detta kan ha påverkat ärtplantona.  
• För några år sedan var tillgången på kemiska herbicider för åkerbönsodlingen begränsad. Att undersöka effekter av mekanisk bekämpning ensamt, och i kombination med kemisk bekämpning, är mycket intressant för att ta fram ny information och ger bra underlag för att utveckla det integrerade växtskyddet, något Sverigeförsöken belyst i serien L5-720. 
• Så över till bladsvampar. Svartpricksjuka är en av de viktigaste bladfläcksvamparna på vete men angreppens styrka kan variera mycket för olika år och områden. Merskördar för behandling kan därför skilja stort. En behandling, eller till och med flera behandlingar, när det inte är motiverat ur lönsamhetssynpunkt driver också på resistensutvecklingen hos skadegöraren. Prognosmodeller har visat sig vara avgörande för att anpassa bekämpningsinsatserna efter behov, särskilt med tanke på det varierande angreppstrycket från år till år och mellan olika områden. Det är möjligt att undersöka många olika parametrar för utfallet av prognosmodellen och det finns inte något etablerat sätt för utvärdering. Resultaten från prognosmodellerna har utvärderats, utifrån bekämpningsnettot.  
• Ett exempel på försök som återspeglar en god IPM strategi samt där säsongens väder spelar stor roll är i försökserien L9-1072. Det är tydligt att vädret i hög utsträckning påverkar utvecklingen av vetets bladfläcksjuka. Fukt och temperaturer på 20–25 grader gynnar sjukdomen. Vid kallare temperaturer går utvecklingen mycket långsamt och i torrperioder stannar angreppsutvecklingen av, vilket blev tydligt under 2023. I östra Mellansverige blir det ofta en torr eller kall period mellan stråskjutning och axgång och angreppen slår därför av på takten. I dessa situationer är inte en tidig svampbehandling motiverad ens i riskfält med begynnande angrepp. Det gäller dock att vara uppmärksam på väderleken. Om vädret istället gynnar tidiga och kraftiga angrepp kan en bekämpning i DC 30-32 behövas för att kontrollera angreppsutvecklingen tillräckligt fram till en eventuell senare bekämpning. Det visade enstaka resultat i 2020 års försök.  

Läs mer om försökens upplägg och exakta resultat på Sverigeförsöken 2023, Ogräs återfinns på sidan 55 och framåt och växtskydd på sidan 218 och framåt.