Strukturkalkning på lerjordar kan vara lönsamt både för lantbruket och miljön

Trots höga kostnader är strukturkalkning över tid en lönsam och miljönyttig åtgärd för lerjordar med stor fosforutlakning tack vare den mycket långsiktiga effekten.

En stor del av fosforläckaget från lerjordar förklaras med att fosfor är bundet till jordpartiklar som slås loss av regnet och transporteras bort med yt- och dräneringsvatten. När matjorden sköljs ut i vattendraget blir följden grumligt vatten.

Vid kalkning höjs markens pH och näringsämnenas tillgänglighet för grödan påverkas. Strukturkalk, det vill säga kalkningsmedel som innehåller bränd eller släckt kalk påverkar även strukturen i marken.  Lerpartiklarnas aggregatbildande förmåga förstärks och aggregaten stabiliseras. Det leder till att mindre matjord spolas bort när det regnar. När markstrukturen förbättras binds också mer fosfor till markens partiklar och läckaget minskar.  Eftersom strukturkalkning är dyr både för den enskilde och för samhället krävs det att effekterna är mycket långsiktiga för att åtgärden ska vara kostnadseffektiv.  Forskare vid SLU har undersökt om inblandning av strukturkalk på lerjordar har denna långsiktiga effekt på jordens struktur och därmed varaktigt minskar risken för fosforförluster. 

Långvarig effekt på markstrukturen 

På Lanna försöksgård i Västergötland anlades redan 1936 respektive 1941 två långliggande försök som kalkades med strukturkalk vid starten och omkalkades på 1970-talet. Dessa försök gav forskarna unika möjligheter att studera de långsiktiga effekterna. Provtagningsresultaten visar att struktureffekterna kan vara mycket långsiktiga med stabilare aggregat och bättre genomsläpplighet för vatten. Kalkens förmåga att stabilisera markens struktur testades i en dräneringsstudie som visade på betydligt mindre grumligheten i dräneringsvattnet från strukturkalkade led och 40 procent lägre utlakning av partikelbunden fosfor. 

Lönsamt för både lantbrukaren och miljön 

Slutsatsen av projektet är att på lerjordar med stor fosforutlakning och med nuvarande bidragsnivå för strukturkalkning kan åtgärden vara lönsam både för lantbrukaren och för miljön. 

Vår hypotes visade sig hålla. Inblandning av bränd och släckt kalk på lerjord har en mycket långsiktig effekt på markstrukturen och minskar risken för fosforutlakning, säger Kerstin Berglund. 

Däremot kan forskarna inte säga något om de långsiktiga effekterna av de strukturkalkningsmedel som används idag. Dessa innehåller cirka 15 procent släckt kalk och resten kalkstensmjöl. För dessa medel finns ännu inga försök som legat tillräckligt länge för att långsiktiga struktureffekter ska kunna studeras.

Vi ser goda effekter på kort sikt i våra försök, säger Kerstin Berglund. Men vi frågar oss också om till exempel inblandningen av släckt kalk är tillräckligt stor och givan av strukturkalk tillräckligt hög? Det vet vi inte idag.

Projekt H1233136: ”Är strukturkalkning lönsam för både lantbrukaren och miljön? Studier av de långsiktiga effekterna av strukturkalkning på markstruktur och risken för fosforförluster”