Snart kan du själv mäta grobarheten elektroniskt
Det är viktigt för lantbrukare att kunna bedöma grobarheten i den stråsäd de ska så. Idag sker analysen manuellt och det tar lång tid att få svar. Agroväst har tillsammans med ett forskarteam tittat på om det finns andra metoder som kan göra bedömningen lika bra, men elektroniskt och som både är billigare och snabbare.
För att undersöka om det var möjligt att på elektronisk väg mäta grobarheten valde forskarna ut tre olika metoder som de kände till sedan innan och undersökte om de kunde göra bedömningen lika bra och med samma säkerhet som de manuella. Forskarna testade både utsäde och maltkorn.
Den första metoden som undersöktes är Videometer, ett danskt instrument som bygger på bildanalys. Den andra kan sägas vara en förenklad variant av videometern. Den har tagits fram i Nederländerna och kallas Germinator. Den tredje metoden är isoterm kalorimetri och mäter på ett helt annat sätt, genom värmeutvecklingen i samband med att fröer gror registreras. Den sistnämnda metoden används i normala fall för att mäta härdning av cement.
- Det var lite svårt att göra en rättvis jämförelse av metoderna, men de två metoderna som bygger på bildanalysgav bäst överensstämmelse mot de manuella referensmetoderna, säger Thomas Börjesson på Agroväst.
Metoderna fungerade bäst på korn och där stämde det väl överens med de manuella testerna. Näst bäst fungerade det på vete. Forskarna hade lite bekymmer med havre, men det är inte uteslutet att det hade att göra med att skal som lossnar och försvårar avläsningen.
- Kalorimetrimetoden var svårare att jämföra med de andra och vi kan inte säga att den ger samma resultat som den manuella, men har fördelen att den skulle kunna ta större kvantiteter. Den här metoden har förmodligen längre väg till färdig produkt.
Utvecklingen går nu vidare i form av ett innovationsprojekt inom EIP-agri. I det här steget utvecklas Germinator-metoden till att bli mer användarvänlig.
- Bildanalysen fungerade här väl, men som det är nu är det ett forskningshjälpmedel. Vi vill att det i en förlängning ska vara anpassat så att lantbrukare ska kunna använda metoden.
Fördelar med att som lantbrukare själv kunna läsa av grobarheten är flera. Det går framförallt snabbare att göra avläsningen. I normalfallet tittar labbpersonal igenom allt och det tar en liten stund med en manuell bedömning. Det Thomas och hans team nu tittar på är något de kallar Germination Box där de tar fram en algoritm för att bedöma om fröer har grott eller inte. Det ska även gå applicera fröerna på ett användarvänligt sätt.
- Vi tittar på en slags dammsugare med munstycke med perforerade hål för att göra det enklare att placera. När du släpper undertrycket lägger de sig på lagom avstånd från varandra. Detta används redan på labb, men måste anpassas för att kunna användas även av lantbrukare.
Målet är att Germination Box ska kunna användas på gårdsnivå och priset borde inte landa på mer än runt 20000 kronor. Forskarna bedömer att du som medelstor spannmålsodlare skall kunna tjäna in investeringen på ett fåtal år. Beräkningen gäller för den som både är utsädes- och maltkornsodlare. Det är en bit kvar tills att detta kan bli verklighet, men Thomas Börjesson och hans team jobbar vidare i det nya projektet.
Kommentar på projektet
Bertil Hagsgård, lantbrukare och styrelseledamot i Sveriges Spannmålsodlareförening, svarar på tre frågor om Germination Box-projektet.
Vad betyder den här forskningen för lantbrukare?
– Kan man göra en lättillgänglig apparat så kommer det att underlätta för lantbrukaren eftersom man kan ha den hemma och inte behöver skicka sitt utsäde för analys. När det kommer till maltkorn kan man sortera på gårdsnivå så att man vet vad som ska bli malt och vad som ska gå till foder.
Vad skulle det betyda för lantbrukare om de kunde mäta grobarheten själva?
– Låt säga att du har ett kornparti, där är det en ganska stor skillnad på premie om man säljer det som malt eller som foder. Skillnaden i dag är 50 öre och det blir stora pengar. Kan du då snabbt avgöra om det ska gå till foder eller duger till högkvalitativt malt kan det bli oerhört betydelsefullt för lantbrukaren rent ekonomiskt. Jag producerar mitt eget utsäde och skickar det på analys och det blir så klart mycket enklare om jag kan göra det själv på gården. Det snabbar upp processen.
Vad behövs ytterligare för att det här skulle kunna bli en produkt för marknaden?
– För att den ska komma ut på bred front får den inte bli för dyr. Den får inte heller vara för avancerad för då kommer många att stå över. Den ska kunna finnas på ett litet lantbrukslabb och vara enkel att ha att göra med även om man inte är laboratorieutbildad.
Fem beviljade projekt i Stiftelsen JTI:s utlysning 2024
Stiftelsen JTI beviljar forskningsmedel till projekt om växtodling i ett föränderligt klimat. Stiftelsen styrelse har beslutat att bevilja medel till fem forskningsprojekt i årets utlysning.
Läs merMedel att söka i EH Hügoths stiftelse
EH Hügoths stiftelse delar ut bidrag på mellan 3 000 och 25 000 kr för bland annat universitetsstudier i lantbrukets ekonomi, marknadsförhållanden och förvaltning samt bidrag till ekonomisk analys i försöksverksamhet i lantbruket.
Läs merStarkt intresse från branschen på Lantbruksforskningsdagen
Strax över 150 deltagare samlades fysiskt och digitalt på Lantbruksforskningsdagen, ett samarrangemang av Stiftelsen Lantbruksforskning och AgroVäst Gröna Möten i Skara i onsdags.
Läs mer