Slutrapporterade forskningprojekt

Under det senaste halvåret har slutrapporter kommit in från sex projekt som har fördjupat sig i allt från effekter av markpackning till snabbare åtgärder av problem i grisbesättningar, samt hur olika golv påverkar nötkreaturen i stall. Vidare två projekt som berör jordgubbsodling och ett som undersöker ljus i växthus. 

Forskarna kommer från Statens Veterinärmedicinska Anstalt, Sveriges Lantbruksuniversitet och Lunds Universitet. Här följer kortare populärvetenskapliga beskrivningar av projekten, för fördjupning i varje projekt finns längre sammanfattningar i projektdatabasen, som nås via projektnumren. 

Tidiga larm om produktionsstörningar för snabbare åtgärd och minskade förluster i grisföretag

Huvudsökande: Fernanda Cetrangolo Dórea, SVA
Projektnummer: O-17-20-978

Projektet syftade till att skapa nytta av data som samlas in på grisgårdar och därmed förebygga och kontrollera sjukdomar och andra problem som kan påverka djurhälsa och produktivitet. Projektet visade att det är användbart att analysera data som redan samlats in på gårdar för att automatiskt övervaka produktiv och reproduktiv prestanda. 

Systemet som forskarna utvecklat kommer att kunna användas av grisproducenter och fungera som ett objektivt underlag i beslut om vilka djurhälsoproblem som behöver prioriteras och eventuella åtgärder. Detta utreds just nu ytterligare inom andra pågående projekt vid SVA och Gård & Djurhälsan.

Förmedling av kunskap om markpackning: från mätningar till utveckling av beslutsstödsystem

Huvudsökande: Thomas Keller, Sveriges Lantbruksuniversitet
Projektnummer: O-17-23-959

När marken packas minskas markens porvolym, vilket ger negativa konsekvenser för markens funktioner och produktionsförmåga. Tidigare forskning har visat att packningseffekter i alven kvarstår i decennier. Därför är det viktigt att undvika markpackning. 

För att kunna uppskatta risken för markpackning krävs kunskap om hur trycket sprider sig i marken och hur marken deformeras. Trots att markpackning är ett relativt väl undersökt tema finns det kunskapsluckor och brist på data. Det finns även behov för användarvänliga beslutssystem som kan hjälpa lantbrukare att minska risken för markpackning. Projektets syfte var att testa sensorer för att mäta tryck och rörelse i marken och utveckla mätsystem som kan användas både i forskningssyfte och för demonstrationer vid fältdagar, göra mätningar för att kvantifiera effekten av flera maskinöverfarter på tryck och deformation i marken, vidareutveckla markpackningsmodellen Terranimo®, samt att förmedla kunskap om markpackning.

Forskningsprojektet har visat att utvecklingen mot allt större och därmed tyngre lantbruksmaskiner leder till högre och högre tryck i alven. Vissa lantbruksmaskiner har nu så stora hjullaster att marktrycket överstiger kritiska mekaniska tröskelvärden för många åkerjordar, vilket medför en kronisk risk för alvpackning med potentiell förlust av produktivitet som följd.

Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall 

Huvudsökande: Evgenij Telezhenko, Sveriges Lantbruksuniversitet
Projektnummer: O-18-20-161

Projektet syftade till att undersöka halkrisk för olika golvlösningar i gödselgångar i kommersiella mjölkbesättningar med lösdrift, samt att bedöma långtidseffekter av olika golv för djurens välfärd, hälsa, fruktsamhet och lantbrukarnas ekonomi. 

För analysen av långsiktiga golveffekter samlades data in från 236 svenska mjölkgårdar med hjälp av en enkät samt data från Kokontrollen och Signaler Djurvälfärd. Sammantaget var det få parametrar relaterade till djurvälfärd, hälsa och fertilitet som visade signifikant effekt av golvsystem. Detta tyder på att skötselrutiner på enskilda gårdar kan spela större roll än enbart golvsystem.

Svenska lantbrukares preferenser för golvegenskaper visar att de skiljer sig åt i val av golvegenskaper som förbättrar djurvälfärd. Lantbrukare anser att låg halkrisk och golvens mjukhet är de viktigaste golvegenskaperna. Resultaten visar att mjölkbönder som föredrar mjuka, halkfria och mindre nötande golv påverkas av hur golven införlivas i byggnadsdesignen, hur lätt andra uppgifter kan utföras efter att golvet har lagts och den välfärd som det specifika golvet ger djuren. Mjölkbönder som har preferenser för golvlösningar som bidrar till att höja djurvälfärden motiveras av en komplex kombination av både bruks- och icke-bruksvärden. Detta innebär att viljan att uppnå icke-bruksvärden verkar föras över på konkreta val och stannar alltså inte vid en intention. Detta har konsekvenser för hur privat och publik policy på bästa sätt kan utformas för att uppmuntra mer djurvälfärdshöjande val.

Ekonomiska simuleringar visade att täckning av betonggolv med mjuka gummimattor är en lönsam lösning, jämfört med att hålla besättningar på betonggolv utan mjuk beläggning. Å andra sidan kan användningen av empiriska data från svenska besättningar påverka den ekonomiska modelleringen genom att gårdar med bättre skötselrutiner och större inkomster från mjölkproduktionen är mer villiga att investera i bättre golvsystem som förbättrar djurens välbefinnande.

Integrerat växtskydd i jordgubbar: feromonbaserad övervakning och kontroll av jordgubbsvecklaren 

Huvudsökande: Glenn Svensson, Lunds universitet
Projektnummer: R-18-25-004

När traditionella växtskyddsmedel fasas ut inom jordbruket krävs nya metoder för effektiv och helst miljövänlig kontroll av skadegörare. Jordgubbsvecklaren är en liten fjäril som på senare tid blivit en svår skadegörare i jordgubbsodlingen i Skåne och Danmark. Inga tillgängliga växtskyddsmedel fungerar bra för kontroll. När en vecklarhona ska para sig signalerar hon med en doft - feromon – för att attrahera hanar. Sådana feromoner kan identifieras och utnyttjas för övervakning och direkt kontroll av skadegörare. 

Detta projekt syftade till att identifiera vecklarhonans feromon och utveckla en effektiv prognosfälla för detektion av arten i odlingar och analys av dess flygperioder och populationstätheter i olika fält. 

I projektet upptäcktes att i framtiden behöver hela fält feromonbehandlas för att metoden ska fungera effektivt. Även närliggande fält behöver behandlas för att undvika att parade honor flyger in från dessa och lägger ägg. Dessutom behöver system för att lätt och tidseffektivt sprida feromonet i jordgubbsfälten optimeras. Kostnaden för feromonet måste också reduceras en hel del för att metoden ska bli konkurrenskraftig.

Integrerad bekämpning i nytt ljus

Huvudsökande: Beatrix Alsanius, Sveriges Lantbruksuniversitet
Projektnummer: R-18-25-006

Växthälsa är A och O för en hållbar mat- och växtproduktion. Vissa vanliga växtsjukdomar, så som gråmögel och mjöldagg, kan behandlas biologiskt, med hjälp av biologiska bekämpningsmedel, så som till exempel en nyttosvamp eller –bakterie. 

Trots mycket övertygande testresultat under laboratoriebetingelser och i mindre stora växtbestånd kan en fullgod effekt inte alltid uppnås i praktiken. Detta är inte överraskande, då de biologiska preparaten är präglade av sitt liv i fermentatorn och i en förpackning och inte alls är anpassade för ett liv i växthus.

Projektet har undersökt om det går att förbättra etableringen av tre kommersiella preparat under laboratorie- och växthusbetingelser med hjälp av ljus och ”föda”. Forskarna ville trigga två viktiga processer, spridningsförmåga och etableringsförmåga. Tre nyttobakterier (Bacillus amyloliquefaciens, BA; Pseudomonas chlororaphis, PC; Streptomyces griseoviridis, SG) testades för att ta fram optimala näringsbetingelser (”föda”) för ökad spridning respektive etablering. 

Bland 190 testade näringsbetingelser hittades en som stödjer en förbättrad spridning hos alla tre nyttobakterier och ett antal som främjar vidhäftningen på ytor, dvs förbättra etablering. 

Ljusbetingelserna måste anpassas individuellt för de tre organismerna. Under växthusbetingelser såg vi att vit LED ljusstödde de tre nyttobakterier allra bäst i växthusodlad tomat. PC och SG främjades också i blått och grönt ljus. Ljusspridning minskar drastiskt i beståndet när växter belyses uppifrån. För en förbättrad etablering av biologiska preparat måste ljusspridningen optimeras.

Hur kommer vi dit? Hållbar skörd och kvalité hos tunnelproducerade jordgubbssorter

Huvudsökande: Sammar Khalil, Sveriges Lantbruksuniversitet
Projektnummer: R-18-25-147

Jordgubbsodling i tunnel har införts som ett verktyg för att förlänga säsongen, öka produktionen, förbättra kvalitén och ha allt mer kontrollerande odlingsförhållande. I samband med tunnelodling ökar användning av odlingssubstrat samt av ett-årskulturer i form av remonterade sorter. Dessa sorter kännetecknas av en kontinuerlig blomning och produktion av mer än en planta under hela odlingsperioden, vilket leder till ökad avkastning under en längre säsong. 

Men den starka reproduktionstendensen hos remonterade sorter medför dock ett problem som hämmar initiering och tillväxt av löpare och blad som stödjer frukttillväxt och utveckling. Odlare efterlyser därför strategier för produktion av kraftfullt växtmaterial med stabil avkastningspotential hos remonterade jordgubbssorter.

Effekten av de utvalda odlingsfaktorerna på blomutveckling och avkastning bedömdes genom att följa upp plantornas blad-och blomutveckling under hela odlingsperioden samt undersöka nektarhalten i blomman och därmed pollineringspotential. Avkastningspotentialen hos fyra remonterade sorter (Favori, Altess, Florentina och Farore) utvärderas. 

Resultaten visade att sorten Favori kan få ett större antal blommor och kan uppnå en hög avkastningspotential vid hög temperatur på 30°C. Avkastningspotential hos Favori var också högst i en substratblandning med SMC (återanvänd svampkompost) och kokosfiber som förbättrade planttillväxt och skörd samtidigt som socker och totala fenolhalten i jordgubbarna ökade. Dessutom förbättrade SMC-blandning (30%) med antigen torv eller kokosfiber sockerinnehållet i nektarn och därmed pollineringen. Dessa resultat indikerar att tillsats av SMC i odlingssubstrat kan vara ett värdefullt verktyg i kommersiell jordgubbsproduktion med potential att stabilisera, öka skörden och förbättra kvalitén samt minska den negativa miljöpåverkan som är förknippad med användning av kokoskokos och torv som odlingssubstrat. Sorten Favori uppnådde höga skördar när den odlades vid hög temperatur samt vid tillsats av med SMC, vilket gör den till en bra kandidat för odling i tunnlar i syfte att uppnå stabilare skörd. Mer kunskap behövs dock om lönsamhet och implementering av dessa strategier i odlingssystemet.