
Så kan vi upptäcka och undvika VTEC
Med relativt enkla åtgärder går det att upptäcka VTEC-smitta i nötbesättningar. Eftersom besättningarna ofta självrenar sig efter en tid kan man få och hålla dem smittfria om man agerar rätt. Avgörande är att ha ett gott smittskydd och att bara köpa djur från fria besättningar.
Verotoxinproducerande E. Coli O157:H7 (VTEC) är en bakterie som utsöndras av djur, framför allt nötkreatur. De utsöndrande djuren blir inte sjuka men när spridning till människa sker kallas bakterien EHEC och ger blodiga diarréer och i allvarliga fall sönderfall av blodkroppar, njursvikt, hjärnskador och dödsfall. I Sverige infekteras relativt många människor och blir sjuka av EHEC jämfört med andra länder. Människor smittas vanligen genom opastöriserad mjölk, nötköttsprodukter eller grönsaker som fått bakterien genom gödsel eller vatten.
Miljöprover tillförlitliga för att upptäcka smitta
För att upptäcka om det finns VTEC i en besättning behöver djuren inte testas individuellt. I ett projekt med finansiering genom Stiftelsen Lantbruksforskning testades sockprov, samplingsprov från träck och dammprov. Framför allt användes sockprov, en metod där provet tas genom att man går runt med tubgasbitar över stövlarna i de områden där djuren vistas. Det fungerade utmärkt för att kunna avgöra om en besättning var smittad eller fri från smitta.
Smittade grannbesättningar och nya djur är riskfaktorer
Genom att studera förekomst av olika bakteriestammar kunde forskarna också identifiera två huvudsakliga smittvägar. Dels handlar det om inköp av nya djur och dels om smitta från närliggande besättningar.
Vi kunde se att det är vanligt med lokala infektioner eftersom grannbesättningar ofta har samma typ av VTEC. Det skulle till exempel kunna bero på var djuren gått på bete eller andra kontakter mellan närliggande gårdar berättar Stefan Alenius, forskare vid SLU. Många köper också in enstaka djur, de borde fundera på om de verkligen behöver göra de inköpen och i så fall bara köpa djur från besättningar som testas och är fria från VTEC.
Gott smittskydd och självrening motverkar smitta
Forskarna har också kunnat visa att smittade besättningar oftast självrenar sig efter en tid. Genom att ha ett gott smittskydd och undvika ny smitta kan förekomsten av bakterien i svenska besättningar därmed motverkas. Det finns alltså en metodik att inleda bekämpning av de stammar av VTEC som är mest sjukdomsframkallande.
Om vi inte tar det här på allvar tror jag tyvärr att vi kan få fler utbrott av EHEC i Sverige säger Stefan Alenius. Smittskyddstänkande är oerhört viktigt och något som lönar sig. Flera lantbrukare som jag träffat genom åren har verkligen lyssnat och tagit till sig. De har haft mycket friskare besättningar och bättre produktion än genomsnittet. Och det är inte så stora åtgärder som behövs.
Av de ungefär 300 fall av EHEC som rapporteras varje år är ungefär hälften inhemskt smittade. Det är främst barn under fem år som blir allvarligt sjuka och löper störst risk att drabbas av komplikationer.
Artikeln har tidigare publicerats i stiftelsens nyhetsbrev, nummer 1 2016

Så fungerar utlysningar
Alla insamlade medel till Stiftelsen Lantbruksforskning går till forskningsutlysningar. Under ett år öppnas ett antal utlysningar, några återkommande och andra med ett enstaka specifikt syfte.
Läs mer
FRÅGA EXPERTEN: Ståtid och hygien är viktiga nycklar till friska klövar
Aktuell forskning ger svar på hur mjölkgårdar kan arbeta med kornas klövhälsa.
Läs mer
Så fungerar finansieringen av lantbruksforskning
Stiftelsen Lantbruksforskning finansieras till största del av lantbrukarna. Insamlingen sker via 48 anslutna företag och organisationer från branschen.
Läs mer