FRÅGA EXPERTEN: Så kan långliggande försök förutspå framtiden

De långliggande försöken som SLU har kan hjälpa både forskarna och växtodlarna att förutspå hur växtodlingen kan förändras av ett förändrat framtida klimat.

Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om lantbrukares ekonomiska val. 

FRÅGA: De senaste årens väder har gett oss lantbrukare stora utmaningar och klimatforskningen spår att det blir än värre i framtiden. Jag brukar följa resultat från forskningens fältförsök och undrar hur de tar höjd för de stora skillnaderna mellan olika år. Hur blir resultaten användbara för mig som lantbrukare?

SVAR: Tack för din fråga. Sabina Braun, som är forskare och koordinator för långliggande jordbruksförsök på SLU har svar:

”Om man vill minimera påverkan från enskilda extrema år så behöver man ha fältförsök som sträcker sig över långa tidsperioder, så kallade långliggande försök. SLU har just nu 61 sådana, utlagda mellan Trelleborg i söder och Piteå i norr. Den långa försökstiden, som för många försök över 50 år, minskar effekten av extrema år på de trender vi kan se i resultaten. Det är också en förutsättning för att kunna studera långsiktiga förändringar i mark och gröda från skötselåtgärder och klimat. Till exempel kan vi i våra långliggande försök se hur markens mullhalt och innehåll av växtnäring förändras över tid i olika odlingssystem, med olika nivåer av gödsling, eller med olika former av markbearbetning. Dessa förändringar är långsamma, och kan bara studeras genom långliggande försök. Resultaten från dessa försök används ofta i tillämpad forskning, och ligger till grund för många av de rekommendationer för gödsling och andra odlingsåtgärder som kommer från myndigheter och rådgivare.

Data från de långliggande försöken används också för att försöka förutspå hur växtodlingen kommer att påverkas av ett förändrat klimat i framtiden. Allt som görs i försöken är noga dokumenterat, och skördar och markparametrar mäts regelbundet. Tack vare detta referensmaterial som sträcker sig långt bakåt i tiden, och över en stor geografisk gradient, kan forskare utveckla modeller som kan förutsäga hur en ökad temperatur eller förändrade nederbördsmönster påverkar till exempel markens bördighet och produktivitet, dess vattenhushållning, eller påverkan från ogräs, skadedjur och sjukdomar. Resultaten från dessa modeller blir sen ett underlag för att bestämma vilka åtgärder som bör göras för att säkra framtidens skördar.

Extrema väderförhållanden kan vara förödande för fältförsök, men det kan också ge oss nya insikter. Genom att studera spannmålsskördar från det mycket torra året 2018 kunde man till exempel se hur olika sorter klarar torkan, och att gamla kultursorter ofta var mer motståndskraftiga. Man kan också jämföra olika odlingssystem och växtföljder för att se vilka faktorer som ger en högre motståndskraft mot olika extrema väderförhållanden. Den information som samlats in under extrema år kommer vara ovärderlig för att öka lantbrukets beredskap för kommande utmaningar från ett förändrat klimat.”

Länk till studien om torråret 2018: https://www.slu.se/globalassets/ew/org/centrb/fu-food/publikationer/future-food-reports/aldre-sorters-spannmal-ff8-web.pdf

Mattias Norrby, Forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning