Rätt golvval och klövvård för friskare djur och bättre ekonomi

Forskare vid SLU studerar kornas rörelsemönster och belastning på klövarna för att kunna ge bättre råd anpassade till dagens teknologi i mjölkproduktionen.

Stiftelsen Lantbruksforskning vill medverka till bättre djurvälfärd men också förbättrad konkurrenskraft och bättre ekonomi för mjölkproducenter. Att korna kan röra sig obehindrat, utan risk för att råka ut för skador och olyckor, påverkar välmående och hälsa, fertilitet och hållbarhet.  Därför stödjer stiftelsen nu bland annat två projekt som syftar till att genom rätt golv minska halkrisken och ett projekt som ska utveckla och förbättra dagens klövverkning.

Halkiga golv kan kosta mycket

Hala golv ökar risken för att korna ska halka och råka ut för med fläkning och andra allvarliga skador. Men även om följderna inte blir så dramatiska gör halkiga golv att kornas välbefinnande och hälsa påverkas negativt. De blir rädda och försiktiga så att de rör sig mindre och belastar klövarna annorlunda än normalt. De visar sämre brunst och kan inte heller vara så sociala som de önskar.

Att korna slås ut i förtid är en stor kostnad för mjölkföretagen. Golvets beskaffenhet får därför även återverkningar på företagets ekonomi utöver de olika investeringskostnader som de olika golvvalen för med sig.

Hur ska betonggolvet rillas?

Rillning av betonggolvet, det vill säga att man skär spår i betongen, är en vanlig metod för att försöka minska risken för halkning. Det finns emellertid väldigt lite kunskap vilken effekt rillningen egentligen har och vilka mönster som ger bästa resultat. För att kunna svara på detta har forskare vid SLU utvecklat en metod som ska kunna utvärdera hur halkigt det är genom att använda korna själva som indikatorer.

– Halkrisken varierar när djuren gör olika rörelser. Går de bara rakt fram i lugn takt är risken mindre, så vi utvecklade en metod där vi kan studera halkrisken när kon ska accelerera, svänga och bromsa, säger Evgenij Telezhenko, SLU.

Vid testningen förses djuren med sensorer på benen och kroppen som registrerar i 3D hur djuren rör sig när de går en viss bana. Rörelsedatan från sensorerna kräver avancerad analys och för detta samarbetar SLU forskarna med forskare från avdelningen för Biomedicinsk teknik vid Lunds universitet.

Coronapandemin orsakat fördröjningar i insamlingen av data från bruksbesättningar vilket försenat projektet.

– Vi är en grupp på minst tre personer med väldigt speciella kompetenser som måste vara med vid gångtesterna. Har någon den minsta symptom och måste stanna hemma är det inte så lätt att hitta en ersättare, säger Evgenij Telezhenko.

Vilket golv är egentligen bäst?

Även om helt rillade betonggolv idag är de vanligaste i mjölkbesättningar så finns det andra golvlösningar såsom spaltgolv och golvbeläggningar som gummimattor. Hittills har det inte gjorts några storskaliga jämförande undersökningar, varken i Sverige eller utomlands, som svarar på frågan vilket golv som fungerar bäst i praktiken. Med metoden som de utvecklat för rillade betonggolv undersöker därför forskarna kornas rörelsemönster även på andra alternativa golvmaterial.

I projektet sker också samarbete med Växa Sverige, som analyserar produktions-, fruktsamhets- och hälsodatasiffror från drygt 200 besättningar med olika golvlösningar, och med Ekonomiska institutionen på SLU, som gör ekonomiska modelleringar för olika golvtyper. Sammantaget ska projektet ge svar på vilken golvmodell är optimal för såväl djurvälfärd som för företagets ekonomi under svenska förhållande.

Resultaten från golvprojekten beräknas vara klara under 2021 och ge värdefullt beslutsunderlag vid ombyggnad och nybyggnad.

Kvalitetssäkrad klövvård

Syftet med klövvård är att i tid upptäcka, behandla och förebygga smärtsamma klövskador. Samtidigt kan felaktigt utförda verkningar i sig orsaka skador på klövarna.

Den teknik som idag används för verkning av klövar är utvecklad för ca 40 år sedan. Dagens ladugårdar ser dock helt annorlunda ut och korna har blivit större och tyngre. Olika golvbeläggningar påverkar också hur kons klövar slits. Kan och bör klövverkningen anpassas till olika golv?

– Det finns mycket tro och tyckande när det gäller klövverkning men få kliniska tester och vetenskapliga utvärderingar, säger Evgenij Telezhenko.

I ett projekt på SLU i samarbete med Växa Sverige, inom ramen för deras verksamhet för kvalitetssäkrad klövvård, undersöker nu forskarna vad som kan göras för att anpassa metoder för klövverkning till dagens krav. För närvarande pågår laboratorietestar med slaktklövar. Trycksensorer sätts i klövsulan som sedan belastas för att efterlikna belastningen hos en levande ko. Därefter verkas klövarna på olika sätt och testas på olika underlag för att forskarna ska kunna se hur belastningen fördelas inom och mellan koklövar och på olika underlag.

I ett nästa steg, som enligt planerna ska inledas i höst, görs studier i fält tillsammans med olika klövvårdare. Först ska en metod utvecklas för att objektivt kunna utvärdera klövverkning och sen ska metoden tillämpas för att beskriva sättet klövar verkas i nuläget hos svenska kor samt variationen i verkningsmetoder mellan olika klövvårdare. Sedan kommer hälsoeffekter av olika klövverkningstekniker att utvärderas.

Klövvårdarna kommer att delas in i två grupper: dels de som ska verka precis som tidigare och dels de som ska verka klövar i en modifierad metod utifrån resultaten från laboratoriestudierna.

Klövformen och klövhälsan kommer att registreras och de olika grupperna följas framöver för att studera kliniska effekter av verkningen. Framför allt ska förstakalvare användas i försöket eftersom det kan finnas effekter av gamla skador och av tidigare klövverkningar hos äldre kor. Djuren behöver följas åtminstone en stallperiod på fem till sex månader för att man ska kunna se om det finns någon effekt på klövhälsan.

– Vi har mött ett stort intresse från landets klövvårdare. Många vill gärna medverka i projektet och har även egna idéer och tankar om vad som skulle kunna förbättras, säger Evgenij Telezhenko.

Målet är en utveckling av en bästa praxis för klövverkning, men när denna kan vara klar är ännu för tidigt att säga.

Läs om de olika projekten:

Projekt S-17-24-784, ”Halksäkra golv förebygger skador hos nötkreatur; Minskar rillning halkrisken på betonggolv?”

Projekt O-18-20-161, ”Utvärdering av funktion och ekonomi för alternativa golvlösningar i nötkreatursstall” 

Projekt O-19-20-318, ”Utveckling av Bästa praxis inom svensk klövvård” Evgenij Telezhenko, SLU, evgenij.telezhenko@slu.se