Nya resultat visar att gräsmark på dränerad torvmark inte minskar växthusgasutsläpp

Att lägga om dränerad torvmark från åker till gräsmark har länge setts som en möjlig lösning för att minska växthusgasutsläpp. Men ny svensk forskning ger inget stöd för att det verkligen minskar klimatpåverkan – snarare visar resultaten att gräsmark kan ge högre koldioxidutsläpp än fortsatt odling.

Achim Grelle, idag professor vid Linnéuniversitet, avslutade i höstas en fyraårig studie tillsammans med kollegor på SLU och med finansiering från Stiftelsen Lantbruksforskning. Studien har utförts på en torvmark, där de har jämfört växthusgasutsläpp från en brukad åker och en intilliggande obrukad gräsmark.

Achim Grelle, professor vid Linnéuniversitetet.

Projektet startades eftersom forskarna ville skapa bättre beslutsunderlag för Jordbruksverkets planer på att ge stöd för lantbrukare som låter bli att odla på dränerad torvmark.

Torvmarker täcker drygt 3 procent av jordens yta och spelar en viktig roll i att ta upp koldioxid (CO₂) och lagra kol. När de är orörda, tar de upp mer CO₂ än de släpper ut, vilket gör dem bra för klimatet. När torvmarker dräneras för jordbruk släpper de ut mer CO₂ även om metanutsläppen (CH₄) minskar.

– Kunskaperna om torvmarkens växthusgasbalans på brukad mark bygger till största del på grova uppskattningar och antaganden. Det krävdes databaserade fakta som grund för politiska beslut som ska öka jordbrukets klimatnytta. Genom långtidsmätningar av växthusgasflöden från odlad och övergiven torvmark ville vi studera odlingens klimatpåverkan i praktiken, säger Achim Grelle.

Grundvattennivå och torvdjup har större betydelse än skötsel

Mätningarna visade att båda markerna var nettokällor till koldioxid (CO₂), men att gräsmarken släppte ut betydligt mer – 0,41 kg CO₂ per kvadratmeter och år, jämfört med den brukade åkerns 0,16 kg.

Gräsmark på sommaren.
Bilden längst upp visar mätinstrument på odlad torvmark på våren.

Trots högre fotosyntes och visst metanupptag i gräsmarken, dominerade koldioxidutsläppen den totala klimatpåverkan. Åkern visade samtidigt något högre utsläpp av lustgas (N₂O), men detta vägdes inte upp av de större CO₂-flödena från gräsmarken.

Forskarna konstaterar att skillnader i skötsel – som åkerbruk kontra gräsmark – hade mindre betydelse än förväntat. I stället var det grundvattennivå och torvdjup som i högre grad styrde växthusgasutsläppen.

Klimatsmart jordbruk ska bygga på vetenskapliga fakta

Achim Grelle drivs av en nyfikenhet på klimatsystemets och ekosystemens funktion, i kombination med en fascination av avancerad mätteknik.

– För mig är det ett sätt att avslöja naturens hemligheter. Med hjälp av mina drivkrafter vill jag bidra till att motverka klimatförändringarna. Den här gången fann vi oväntat låga växthusgasutsläpp från odlad torvmark, säger Achim Grelle.

Studien väcker frågor om den nuvarande politiken, där lantbrukare uppmuntras att lägga om torvjordar till gräsmarker för klimatets skull. Resultaten antyder att detta inte automatiskt leder till minskade utsläpp – något som både beslutsfattare och markägare bör ta i beaktande.

– Jag hoppas att våra forskningsresultat kommer att bidra till kloka politiska beslut som gynnar klimatvänlig odling. Indirekt bidrar vår forskning på så vis också med nytta för det svenska lantbruket. Det är viktigt eftersom vi måste minska utsläppen av växthusgaser för att motverka klimatförändringen. Samtidigt måste vi tillgodose behovet av mat och andra jordbruksprodukter. Ett klimatsmart jordbruk måsta följa en klok strategi som bygger på vetenskapliga fakta, säger Achim Grelle.

Läs mer om forskningsprojektet här: O-18-23-169 Fullständiga växthusgasbudgetar för odlade mulljordar skapar underlag för klimatsmarta åtgärder