Mjölkveckan är en viktig samlingspunkt
Under Mjölkveckan 2024 på SLU hölls en heldagskonferens med omkring 170 deltagare på plats och digitalt. Stiftelsen Lantbruksforskning är tillsammans med SLU Future food partner och finansiär till arrangemanget.
– Mjölkveckans konferensdag är en viktig samlingspunkt för lantbrukare, rådgivare och forskare. Det är ett bra sätt att kommunicera det senaste och forskare får också input från lantbrukare som kan ge idéer till ny forskning. Det blir en omvärldsbevakning för oss alla, säger Mattias Norrby forskningschef på Stiftelsen Lantbruksforskning.
Hållbarhet och innovation
Under Mjölkveckan presenteras flera områden med fokus på mjölkproduktionens hållbarhet och produktivitet. Var är vi idag, hur är hälsoläget hos svenska mjölkkor och hur kan vi räkna djurvälfärden ekonomiskt? Hur anpassar vi foder och djurhållningen till ett förändrat klimat? Under dagen fick deltagarna även en presentation av Agronod, Animalienavet och Gigacow – hur bidrar de till en förbättrad svensk mjölkproduktion?
Forskare och projektledare för Mjölkveckan, Rebecca Danielsson hälsade alla deltagare välkomna.
– Jag hoppas att många får med sig ny kunskap från den här dagen!
I sitt inledningstal uppmanade Stiftelsen Lantbruksforsknings forskningschef Mattias Norrby deltagarna att vara aktiva.
Rebecca Danielsson och Mattias Norrby. Foton: Cajsa Lithell
– Ge oss tips, vi vill få era idéer om föreläsare och projekt till kommande år och vi vill hitta forskningsglapp. Vad saknar ni information om? Om den inte finns får vi ta fram den!
Säkra framtiden för svensk mjölkproduktion
Mikaela Lindberg höll dagens första presentation där hon diskuterade hur vi kan säkerhetsställa biologisk mångfald i mjölkproduktionen.
– Ny teknik som virtuella stängsel, teknisk tillsyn av djur på bete, skatta betets näringsinnehåll med ny teknik samt nya betesstrategier är några av de saker som kan hjälpa oss I framtiden, sa Mikaela, som är professor i idisslarnutrition på SLU.
En duktig företagare kan lösa det mesta
Ann Nyman från Växa berättade om det goda hälsoläget vi har i Sverige och utvecklingen av de djurhälsodata som behövs för att säkerhetsställa god hälsa, kunna ta fram och ge rätt rådgivning och för att vi ska kunna avla friska och robusta kor. Därefter tog Karin Alvåsen från SLU vid för att berätta om den pågående strukturomvandlingen inom mjölksektorn och faktorer som förklarar skillnader i lönsamhet mellan svenska mjölkbesättningar. I sin forskning har hon intervjuat mjölkföretagare med olika besättningsstorlekar.
– Gemensamt för alla i undersökningen var att ha ett bärkraftigt företag med tydligt mål och strategi, att få pengar kvar på varje kilo mjölk och att tjäna pengar på det man gör. Mindre besättningar vill ha råd att ha anställd personal och kunna vara ledig medan större besättningar känner ett större behov av strategi och uppföljning. En vanlig åsikt var att företagaren för mer än gården eller platsen, en duktig person kan lösa det mesta. En utmaning är arbetskraft, speciellt svårt är det att hitta de som kan ta arbetsledande positioner, berättade Karin.
Anpassningar för klimatutmaningar och resurseffektivitet
Lena-Mari Tamminen från SLU berättade om extremväders konsekvenser för mjölkproduktionen med fokus på utmaningar kopplade till värmestress. Efter en bensträckare berättade Markus Hoffman från Lantbrukarnas Riksförbund, LRF, om de kostnader som den gröna omställningen medför och om de åtgärder som faktiskt har effekt i lantbruket. Nu förs diskussioner med bland annat banker och livsmedelsjättar om hur ändringarna kan genomföras.
Lea Managos som är doktorand på SLU forskar på hur vi kan minska behovet av grundvatten för nötkreatur och om bräckt vatten kan vara ett alternativ vid vattenbrist. Hon visade preliminära resultat där högproducerande mjölkkor erbjöds dricksvatten med salthalter som motsvarade Östersjöns och vad det innebar för kornas fysiologi och produktion. Korna som fick salt i vattnet producerade lite mer mjölk som innehöll lite mindre laktos.
David Parsons från SLU berättade om motståndskraft mot torka hos olika gräs och baljväxtsorter som ingår i vallen, vikten av biologisk mångfald och hur kan man planera vallen för framtidens osäkerheter. Det är viktigt att en blandning av arter och ännu viktigare att blanda baljväxter, gräs och örter. Torbjörn Lundborg från Växa lyfte vikten av att anpassa och förbättra grovfodret till de olika produktionsinriktningar och förutsättningar som finns ute på mjölkgårdarna. Ett tips som alla kan göra redan nästa år är att ta en skörd till. Det är bra att ha arter med hög smältbarhet, något som är extra viktigt för mjölkkor.
Nilla Nilsdotter-Linde från SLU gav en översikt över EU-projektet Grazing4AgroEcology, ett projekt som vill lyfta intresset för bete i Europa med unga lantbrukare som en viktig målgrupp. Bland annat arrangeras studiebesök där nästa tillfälle är i Irland.
Nya innovationer för att driva lantbruket framåt
Kunskapsnavet Animalieproduktion sammanställer aktuell forskning och gör den tillgänglig för lantbrukare och rådgivare. Emma Olsson berättade om en ny kunskapsbank, med lansering 2025, som är under uppbyggnad där man ska kunna hitta det allra senaste. Det kommer vara kvalitetssäkrat, uppdaterat och lätt att söka. Vera Söderberg berättade om företaget Agronod som finansieras av Jordbruksverket. Agronod bygger en plattform där svenska lantbrukare och branschaktörer enkelt och säkert kan dela lantbruksdata.
Tomas Klingström talade om SLU:s infrastruktur för kodata, Gigacow, som ska underlätta storskalig insamling av data från befintlig utrustning på mjölkgårdar. Sigrid Agenäs tog vid och berättade om SustAinimal som vill sammanföra många olika kompetenser och vara en arena för de riktigt komplicerade frågorna kring djurens roll. De utbildar doktorander, driver forskningsprojekt har living labs och håller i seminarier.
Mjölkveckans konferensdag avslutades med en paneldiskussion ledd av Malin von Essen om hur vi jobbar framåt för att stärka den svenska mjölkproduktionen.
– Vi har fortfarande många utmaningar, vi får inte luta åt bakåt oavsett om det rör djurhälsa eller avkastning. Vi måste hitta nya innovationer för att driva lantbruket framåt, sa Vera Söderberg.
– Sverige är ett högkostnadsland med höga kostnader och hög kvalitet. En viktig fråga är hur vi kan använda tekniken för övervakning för effektiv produktion som gynnar mångfald och resiliens, säger Tomas Klingström.
Läs mer om Mjölkveckans konferens på SLU:s webbplats https://www.slu.se/ew-nyheter/2024/12/hallbarhet-och-innovation-i-fokus-pa-mjolkveckan/
FRÅGA EXPERTEN: Forskarna arbetar för att kartlägga hönshirsens resistens
Det besvärliga ogräset hönshirs har utvecklat resistens mot kemisk bekämpning i många länder. Forskningen arbetar för att kartlägga hur resistensen uppstår.
Läs merFRÅGA EXPERTEN: Styva leror kräver större givor kalk
Den vanliga givan på 6-8 ton kalk per hektar verkar vara för låg på riktigt styva leror. Där visar studier att det kan behövas 12-15 ton strukturkalk per hektar för att minska fosforläckage.
Läs merFem beviljade projekt i Stiftelsen JTI:s utlysning 2024
Stiftelsen JTI:s styrelse har beslutat att bevilja medel till fem forskningsprojekt i årets utlysning.
Läs mer