FRÅGA EXPERTEN: ​Nya metoder kan förbättra växtskyddsprognoser

Nya studier visar goda möjligheter att komplettera växtskyddscentralernas prognoser med molekylära metoder för att upptäcka sjukdomsalstrande svampar, virus, bakterier eller nematoder. Till och med redan innan symptomen syns.

Vi svarar med jämna mellanrum på frågor i tidningen ATL och senast handlade det om att tidigt upptäcka skadegörare i fält underodlingsäsongen.

FRÅGA: Som växtodlare följer jag växtskyddscentralens prognoser under säsong. De fungerar bra, men ibland är man nyfiken på om det skulle gå att ytterligare förbättra och förfina det hela – vad säger forskaren? Vänligen Lars Eriksson

SVAR: Tack för din fråga, det är roligt att få frågor om vad forskningen kan göra konkret för att förbättra det dagliga arbetet för lantbrukare. Anna Berlin, forskare vid Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges Lantbruksuniversitet har skrivit ett svar:

“Den kunskap och kompetens som växtskyddscentralerna på Jordbruksverket har utgör en fantastisk resurs för lantbruket. Växtskyddscentralernas prognoser bygger på veckovis graderingar av tusen fält. Informationen från dessa graderingar är viktig för att följa för att förebygga och bekämpa skadegörare i fält under odlingssäsongen, och för att behovsanpassa den kemiska bekämpningen.

Samtidigt har övervakning av biologisk mångfald med hjälp av olika DNA-baserade tekniker blivit ett komplement till alla typer av inventeringar och ett viktigt verktyg för att förstå olika arter och sjukdomar. Det finns därför goda möjligheter att komplettera växtskyddscentralernas prognoser med molekylära metoder för detektion av patogener, det vill säga sjukdomsalstrande svampar, virus, bakterier eller nematoder.

När en patogen kan upptäckas beror på dess biologi. Till exempel kommer svampar som gynnas av varma temperaturer att vara vanligare under sommaren. Molekylär detektion skulle vara ett bra komplement för de sjukdomar som inte visar symptom förrän de redan gjort avsevärd skada. Vi har till exempel i vårt nyligen avslutade projekt sett att det många gånger kan vara möjligt att detektera sjukdom i vete innan symptomen syns. Molekylär detektion kan också vara relevant att använda när det är svårt att i fält avgöra vilken eller vilka patogener som orsakat en sjukdom, eller när skador kan misstas för att vara orsakad av en patogen, när de egentligen orsakats av något annat såsom näringsbrist eller hagel eller rent fysiologiska reaktioner.

I och med EU:s nya mål om halverad användning av kemiska växtskyddsmedel, och med anledning av de ökade kostnaderna för odlingen, är det i dagsläget ännu viktigare att vi vet när det är lönsamt med kemisk bekämpning mot svampsjukdomar. Våra studier visar att övervakning med molekylära metoder är möjlig och bekräftar att denna metod kan användas för tidig upptäckt av sjukdomar i exempelvis stråsäd. Samtidigt krävs vissa specialistkunskaper för att kunna analysera data och förstå vilken metod som har använts och hur resultaten kan användas.

Våra resultat öppnar också upp för att utveckla specifika metoder för enskilda patogener och de sjukdomar de orsakar. Även om det än så länge är ganska kostsamt att analysera enskilda prov finns det idag redskap som möjliggör molekylär detektion av specifika arter i ett enkelt laboratorium eller i bakluckan av en bil inom en timme.”

Mattias Norrby, Forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning