FRÅGA FORSKAREN: perenna spannmålssorter

Vi svarar på frågor i tidningen ATL. Den senaste frågan handlade om forskning kring perenna spannmålssorter. Läs svaret från forskargruppen på institutionen för växtbiologi på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala.

Frågan lyder: "Det finns många fördelar med perenna spannmålssorter och efter torkan 2018 läste jag om att försöksodling med perent vete hade klarat sig bättre än ettårigt vete. Detta är nu några år sedan, men fortfarande lika aktuellt, eftersom vi behöver spannmål som klarar klimatförändringar och binder mer kol i marken. Vad händer med forskningen på området? Har man lyckats få till någon vettig avkastning? Hälsningar Per-Ola, Skåne"

Vi kontaktade Anna Westerbergh, docent i genetik och växtförädling vid institutionen för växtbiologi på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala. Här är hennes svar:  

“Jag och min forskargrupp är mitt uppe i arbetet med utveckling och växtförädling av nytt vete och korn, som är flerårigt, för odling i Sverige och norra Europa. Vi drar nytta av vilda släktingar till vete och korn som redan är fleråriga och gör dem odlingsbara under våra klimatförhållanden. Ur den variation som finns naturligt inom dessa arter för egenskaper som påverkar hur stor skörden blir, till exempel frö-storlek och drösning, väljer vi ut plantor med bra egenskaper som föräldrar till nästkommande generation och gör så under flera växtgenerationer.   Vi har efter flera års forskning identifierat den vilda kornsläktingen knylkorn från västra Asien som den bästa kandidat-arten och initierade 2017 ett växtförädlingsprogram för utveckling av flerårigt korn. De plantor som vi valt ut har visat en god återväxt under flera år, tål frost under höst och vår och producerar frön som mognar under vår korta säsong med långa ljusa dagar.  Utvecklingen av flerårigt vete har påbörjats tidigare och kommit längre. Vi samarbetar med forskare från USA och använder ett flerårigt vallgräs ”intermediate wheatgrass” som utgångsmaterial. I USA används varumärket Kernza för råvaror från denna gröda.  Amerikanska forskare har lyckats höja frö-storleken med mer än 200 procent under de första åtta urvalscyklerna och skörden utgör cirka 25 procent av vete i dessa områden. Vi arbetar nu med att anpassa och förbättra skörden för svenska förhållanden. Genom nya förbättrade metoder för att snabbare och mer precist identifiera plantor med de bästa egenskaperna har växtförädlingen nått en fas där vi kan göra stora förbättringar av skördeegenskaper och anpassningar till olika odlingsförhållanden. Utifrån dessa framsteg beräknas skörden av flerårigt vete kunna nå motsvarande nivå som ettårigt vete inom en 15-års period.  Hur lång tid det kommer att ta innan vi har sorter av flerårigt vete och flerårigt korn i produktion beror bland annat på när odlarna tycker att grödan är tillräckligt intressant för att odlas. Förutom en skörd av frö har dessa fleråriga grödor flera nyttoeffekter. Lantbrukarna sparar både tid och pengar eftersom de inte behöver plöja och så inför varje odlingssäsong. Marken är täckt året om och de fleråriga och välutvecklade rotsystemen kan nyttja näringen i jorden från tidig vår till sen höst och binda den värdefulla mullen som annars riskerar att erodera bort med vind och regn. Genom den större biomassan av rötter, stammar och blad har dessa växter även större möjlighet att binda kolet i atmosfären och kan på så sätt öka kolinlagringen i marken. Detta tillsammans med mindre användning av fossila bränslen minskar utsläppen av växthusgaser. De fleråriga växterna är också tåliga mot stress, till exempel klarade växterna i våra fältförsök torkan mycket bra sommaren 2018.”