Fråga forskaren om låg förekomst av campylobacter hos svenska kycklingar
Vi svarar på frågor i tidningen ATL och senast handlade det om campylobacter i kycklingkött. Jämfört med andra europeiska länder så har få konventionellt uppfödda svenska kycklingar campylobacter.
Frågan löd: "Jag är en trogen läsare av frågespalten och nu är det dags för mig att ställa en fråga. Jag har följt flera nyheter om fall av campylobacter i kycklingkött under senaste tiden. Har vi en stor förekomst av detta i Sverige? Finns det forskning kring hur fall av campylobacter bättre kan förebyggas i de olika leden från djuruppfödning till tallriken?"
Vi vände oss till Ingrid Hansson, docent i Veterinärmedicinsk bakteriologi vid SLU som under en längre tid forskat om åtgärder för att minska andelen kycklingar med campylobacter i Sverige. Så här svarar hon:
”Den senaste tidens skriverier om campylobacter hos kycklingar och människor beror på att det är en stor säsongsvariation vad gäller förekomsten av campylobacter, med en kraftig ökning under sommarperioden. Detta är inget unikt varken för 2022 eller för Sverige, utan denna säsongsvariation har alltid förekommit både hos kyckling och människor i Sverige och även andra länder med liknande klimat. Orsaken till denna säsongsvariation är att campylobacter trivs bättre i värme och fukt.Vi har gjort en hel del forskning i Sverige. Vi har även presenterat resultaten för kycklinguppfödarna och beskrivit hur de kan göra för att hindra att kycklingarna får campylobacter. De kan till exempel se till att ha bra och effektiva hygienbarriärer, byta kläder och skor innan man går in till kycklingarna, hindra att flugor kommer in i kycklinghusen, slakta hela kycklingflocken samtidigt, samt motverka bildningen av biofilm i vattenledningar. Det svåra är att orsaken till att kycklingarna får campylobacter varierar mellan olika besättningar, så man måste titta på varje enskild besättning för att kunna föreslå specifika åtgärder för att hindra överföring av campylobacter till kycklingarna. Jag vill också lyfta att det är väldigt viktigt hur konsumenten hanterar kycklingen i köket. De flesta är nog medvetna om att man inte ska äta blodigt kycklingkött men man tänker kanske inte på att det finns minst lika mycket campylobacter i köttsaften som i köttet och köttsaften kan lätt överföras till livsmedel som inte ska upphettas.
Få konventionellt uppfödda svenska kycklingar har campylobacter jämfört med kycklingar i andra europeiska länder. Under 2020 kunde campylobacter påvisas hos mindre än 5 procent av de svenska kycklingflockarna, medan bland de 16 länder som rapporterade sina resultat till EFSA (Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet) påvisades campylobacter hos 25 procent av flockarna. Det gjordes en baslinje studie avseende campylobacter hos kyckling i Europa 2008. I den studien påvisades campylobacter från 13 procent av de svenska kycklingflockarna medan bland de 27 länder som rapporterade sina resultat påvisades campylobacter hos cirka 71 procent av flockarna.”
Fem beviljade projekt i Stiftelsen JTI:s utlysning 2024
Stiftelsen JTI beviljar forskningsmedel till projekt om växtodling i ett föränderligt klimat. Stiftelsen styrelse har beslutat att bevilja medel till fem forskningsprojekt i årets utlysning.
Läs merMedel att söka i EH Hügoths stiftelse
EH Hügoths stiftelse delar ut bidrag på mellan 3 000 och 25 000 kr för bland annat universitetsstudier i lantbrukets ekonomi, marknadsförhållanden och förvaltning samt bidrag till ekonomisk analys i försöksverksamhet i lantbruket.
Läs merStarkt intresse från branschen på Lantbruksforskningsdagen
Strax över 150 deltagare samlades fysiskt och digitalt på Lantbruksforskningsdagen, ett samarrangemang av Stiftelsen Lantbruksforskning och AgroVäst Gröna Möten i Skara i onsdags.
Läs mer