
FRÅGA EXPERTEN: Så kan tamgrisarna skyddas mot svinpest
Även om tamgrisarna hålls inomhus har aktuell forskning visat att smittskyddet behöver förstärkas och anpassas även i såna fall och efter varje gårds specifika förutsättningar när det gäller exempelvis foder, transporter och besökare.
Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar åtgärder för att skydda tamgrisar mot afrikansk svinpest.
FRÅGA: Nu när afrikansk svinpest har kommit till Sverige undrar jag vilken forskning som gjorts i Sverige på senaste tiden och hur jag enklast får hjälp med rådgivning om vad som är de bästa åtgärderna för just min gård för att skydda djuren från smitta. Vänliga hälsningar, Smågrisuppfödare i Västergötland
SVAR: Tack för frågan, jag behöver nog inte ens påpeka hur aktuell den är. Jag kontaktade Susanna Sternberg Lewerin som är professor i epizootologi och smittskydd på SLU och här är hennes svar:
“Den forskning som gjorts har antingen fokuserat på sjukdomen och dess effekter på djurproduktion och samhälle i de regioner där den funnits länge, eller på att förstärka sjukdomsberedskapen avseende afrikansk svinpest i Sverige. Utöver pågående forskning deltar svenska veterinärexperter i internationella möten och kan därmed dra nytta av erfarenheter från andra länder, och anpassa denna kunskap till svenska behov.
Ett projekt som bedrivits i Östafrika har nyligen presenterats i en doktorsavhandling och ett flertal vetenskapliga artiklar. Studierna inom detta projekt reflekterar hur allvarlig sjukdomen är för grisproduktionen och vikten av samarbete mellan olika aktörer för att kunna kontrollera den, men också att i fattiga länder med småskalig produktion är den inte högst på agendan för djurägarna.
Studierna i Sverige berör främst smittskydd, kontakter mellan vildsvin och tamgrisar och möjligheter att kontrollera vildsvinens rörelser. Flera av studierna har genomförts inom projektet ”Vildsvin invid gårdsknuten - hur skyddar vi svenska grisar från afrikansk svinpest?”. Projektet är finansierat av Stiftelsen Lantbruksforskning (O-18-20-157). En nyligen publicerad artikel, där förekomst av vildsvin runt tamgrisbesättningar undersöktes, visade att trots att de flesta tamgrisbesättningar håller djuren inomhus så medför förekomsten av vildsvin runt djurstallar och foder en risk för överföring av smitta till tamgrisarna.
Då olika besättningar har olika risker behöver smittskyddet inte bara förstärkas utan anpassas till den specifika situationen i varje besättning. Det kan exempelvis röra hygienregler för besökare, transporter, foder eller rutiner för de som arbetar med grisarna och även jagar vildsvin.
Enskilda djurägare bör vända sig till sin besättningsveterinär för att diskutera hur smittskyddet kan behöva förstärkas i den egna besättningen och vilka företeelser som kan behöva särskild uppmärksamhet. Djurhälsoveterinärerna vid Gård och Djurhälsan kan också ge råd, och de som är anslutna till Smittsäkra-programmet bör redan ha tillgång till utförligt informationsmaterial.”
Mattias Norrby, forskningschef Stiftelsen Lantbruksforskning

Så fungerar utlysningar
Alla insamlade medel till Stiftelsen Lantbruksforskning går till forskningsutlysningar. Under ett år öppnas ett antal utlysningar, några återkommande och andra med ett enstaka specifikt syfte.
Läs mer
FRÅGA EXPERTEN: Ståtid och hygien är viktiga nycklar till friska klövar
Aktuell forskning ger svar på hur mjölkgårdar kan arbeta med kornas klövhälsa.
Läs mer
Så fungerar finansieringen av lantbruksforskning
Stiftelsen Lantbruksforskning finansieras till största del av lantbrukarna. Insamlingen sker via 48 anslutna företag och organisationer från branschen.
Läs mer