1500 800 Istock 805234754

FRÅGA EXPERTEN: Markstruktur viktig för att klara extremväder

Mindre intensiv jordbearbetning och en mer varierad växtföljd kan bidra till att ge marken ökad förmåga att klara skyfall när extremvädren ser ut att bli fler.

Vi svarar regelbundet på frågor i tidningen ATL och den senaste frågan handlar om anpassningar för att klara jordbruket under extrema väderförhållanden.

FRÅGA: Som växtodlande lantbrukare kan jag inte undgå att fundera över anpassningar i mitt arbete till ett mer extremt väder i framtiden. Jag undrar om det finns forskning på anpassningar för extremväder när det gäller hur man brukar jorden? Mvh Lasse

SVAR: Tack för din fråga! Det bedrivs mycket forskning på området. Vi har fått ett svar från Hanna Sjulgård, som är doktorand vid Institutionen för mark och miljö på SLU: 

”Extremväder kan innefatta både torka, värmeböljor och översvämningar, vilka alla påverkar jordbruket på olika sätt. Därför behövs olika typer av anpassningar för att motverka dess negativa inverkan på jordbruket. För att sprida riskerna från skördebortfall kan man om möjlighet och lönsamhet finns, odla flera olika grödor och sorter. Känslighet för extremväder kan skilja sig mellan grödor och även mellan olika sorter. En mer varierad växtföljd har även visat sig ha positiva effekter på vissa markegenskaper. 

I ett pågående projekt där vi har studerat relationer mellan brukningsmetoder och jordhälsa på flera lantbrukares fält har vi sett att en högre grödodiversitet, alltså en mer varierad växtföljd med flera olika arter, hade ett positivt samband till markens respiration. En högre respiration visar på en högre mikroorganismaktivitet – ett tecken på hälsosam jord som bryter ned organiskt material och gör näringsämnen mer tillgängliga för grödan. 

Markens struktur har en nyckelroll för att hantera både för lite och för mycket vatten. I ett av våra tidigare projekt har vi sett att markens vattenhållande förmåga var viktig för höstvetets tillväxt under det extremt torra året 2018. Ju mer vatten marken kan hålla desto längre kan marken förse grödan med vatten under torka. Den vattenhållande förmågan ökar bland annat med markens mullhalt. Mullhalten kan ökas genom att till exempel ha bevuxen mark så mycket som det går, ha mellangrödor och vall, lämna kvar växtresterna och tillföra organisk gödsel. Minskad jordbearbetning kan också öka mullhalten vid ytan, även om effekten på den totala mullmängden i jorden inte är så stor. 

Från den studie som pågår på lantbrukares fält har vi sett att en mindre intensiv jordbearbetning hade ett samband till högre mullhalt och högre aggregatstabilitet i matjorden, vilket är positivt för markstrukturen. Mer stabila aggregat kan leda till mindre erosion och mindre markpackning, vilket kan leda till att mer vatten kan lagras i marken. Mindre bearbetning kan även leda till fler kontinuerliga bioporer skapade av rötter och daggmaskar som är stabilare än andra makroporer. Det ger bättre dränering av marken, vilket är speciellt viktigt vid skyfall. Dessutom kan växtrötter använda dessa porer för att snabbare växa sig ned till alven och få tillgång till de djupare vattenreserverna och det kan gynna grödan speciellt under perioder med torka.” 

Nyheter
20241106 Kollage SLF 1500 800

Välkommen på Lantbruksforskningsdagen!

På Lantbruksforskningsdagen presenteras vad som pågår just nu inom lantbruksforskningen. I år arrangeras den i samarbete med  AgroVäst Gröna möten i Skara. Säkra din fysiska eller digitala plats på heldagen den 6 november.

Läs mer
SLF Händer Skott 1500 800 Istock 685498504

FRÅGA EXPERTEN: Så fungerar flödet av kol i jordbruket

Kolets kretslopp delas in i två cykler – en snabb och en långsam – och det är i den snabba cykeln som det sker ett ständigt kolflöde mellan växterna, markerna och atmosfären. Är flödena i balans sker inget nettoutsläpp.

Läs mer
Mjolkveckan Ko 1500 800

Boka in årets Mjölkvecka på SLU i Uppsala

Mjölkveckan pågår den 25–29 november 2024 på SLU i Uppsala och Stiftelsen Lantbruksforskning är stolt partner till arrangemanget. Den 28:e november hålls en konferens med deltagande på plats eller digitalt och webbinarier kommer sändas under veckan. Här diskuteras vägen framåt för en hållbar svensk mjölkproduktion.

Läs mer