FRÅGA EXPERTEN: Hållbart växtskydd kräver bred kunskap

SVAR: Stiftelsen Lantbruksforskning tar emot frågor från läsarna och förmedlar dem vidare till rätt forskare för svar. Jag sökte därför upp Anna Berlin som är agronom, docent i växtpatologi och arbetar som forskare på Institutionen för skoglig mykologi och växtpatologi vid Sveriges lantbruksuniversitet. Här är hennes svar: 

"För att växter ska bli sjuka krävs att den så kallade sjukdomstriangeln uppfylls, det betyder att tre förhållanden ska vara uppfyllda: en mottaglig växt, en svamp (patogen) som kan orsaka sjukdom och en gynnsam miljö. 

I lantbruket finns även en fjärde dimension, då det är vi människor som bestämmer vad som odlas och på vilket sätt det odlas, vilket påverkar både om patogenen finns (exempelvis genom val av växtföljd), om värden är mottaglig (val av gröda och sort) och hur mikroklimatet på odlingsplatsen är (val av brukningsmetod). Det betyder att även om man vet att man har en mottaglig värdväxt och det är gynnsamt klimat för sjukdomsutveckling så behöver det inte betyda att det blir angrepp om inte patogenen finns i fältet. Att förutse svampangrepp kräver kunskap om alla tre delarna, vi behöver kunskap om patogenen, om grödan i fält och om hur de interagerar med mikroklimatet på den platsen.  

I dag finns det bra möjligheter att förutse svampangrepp för de vanligaste sjukdomarna men det kräver kontinuerlig övervakning av förekomst av svamp och uppdatering av prognosmodellerna. Samtidigt kan den övervakning och data som krävs för att använda modellerna vara kostsam att samla in. Många prognoser har god precision, men om prognosen slår fel kan utebliven behandling vara kostsam och det kan därför upplevas som riskfyllt att lita på och behandla så som prognosen föreslår. 

Lägg till att det förändrade klimatet och ökad handel innebär att patogener förändras och förflyttas i en snabbare takt än tidigare. Om en patogen lyckas överkomma en viktig resistens i ett växtmaterial kan det innebära helt nya förhållanden inom en säsong, vilket är svårt att förutse.  

Hållbart växtskydd kräver därför en helhetssyn och omfattar allt från att förstå samspelet mellan väder och växtsjukdomars epidemiologi till växtskyddsstrategier och hur landskapets sammansättning påverkar spridningen och utvecklingen av sjukdomar. 

Eftersom ingen patogen eller sjukdom är den andra lik behövs det bred kunskap och förståelse för att hantera de sjukdomar som är vanliga i dag. Det är också viktigt att ligga steget före och samla in data och information om de sjukdomar vi tror kommer att öka i betydelse i framtiden". 

Mattias Norrby, forskningschef