Bättre lagringsegenskaper ger längre säsong

Tack vare Stiftelsen Svensk Lantbruksforskning kan det finnas svenska äpplen, morötter och lök året om. Under senare år har intresset för svenska livsmedelsprodukter ökat.

Ett minskat svinn igenom hela livsmedelskedjan skulle både spara klimat och andra resurser. För många grödor finns det också möjlighet att öka självförsörjningsgraden och förlänga säsongen genom att med förbättrad odlingsteknik öka hållbarheten och lagringsdugligheten.

Nya odlingsmetoder har minskat lagringsförlusterna för äpple

För långtidslagring av äpplen är det viktigt att endast högkvalitativa partier används och att frukten skördas vid optimal tidpunkt. Denna infaller relativt tidigt i mognadsprocessen då äpplenas färg är dåligt utvecklad vilket minskar andelen förstasortering och därmed priset vid skörd. Därför är det frestande för odlarna att låta äpplena sitta kvar längre med sämre lagringsegenskaper som följd. 

För att motverka de negativa effekterna av att skörda vid optimal tidpunkt för lagring studerade forskare vid SLU hur olika odlingsåtgärder skulle kunna kombineras för att förbättra fruktfärg och kvalitet hos äpplen för långtidslagring. Marktäckning med aluminium, sommarbeskärning och behovsanpassad kvävegödsling baserad på mängden bladklorofyll kombinerades. Resultatet av åtgärderna tillsammans gav inte bara ökad totalskörd, högre produktivitet per träd, bättre färg på äpplena och fastare fruktkött utan även ett ökat innehåll av antioxidanter och större motståndskraft mot svampangrepp. Kvalitetsförändringen (mjukhet, smakförsämring och svampangrepp) under lagringen minskades kraftigt. 

Under åren som gått sedan studien avslutades har tillväxtreglering/beskärning under juli och augusti samt behovsanpassad kvävegödsling fått bra genomslag hos odlarna. Aluminiumtäckning för att öka ljusreflektionen har haft svårare att slå igenom. 

- Aluminiumtäckning är ganska dyrt tycker odlarna och dessutom får man ibland problem med att sork trivs under folien om man låter den ligga på under hela året. Marktäckning med aluminium bara under perioden juli till september visar bättre resultat och ger mindre svårigheter, säger Ibrahim Tahir, SLU.

Mindre mekaniska skador på morötter ökar lagringsdugligheten

Morötter är en av få grödor där Sverige har full självförsörjning men mycket morötter går förlorade   
p g a lagringsförluster, med stor variation mellan olika år.

Den allvarligaste lagringssjukdomen är Acrothecium-röta, som orsakas av svampen Acrothecium Carotae. Svampen ger svarta fläckar på rötterna och gör dem osäljbara.

Svenska forskare har i samarbete med universitetet i Wageningen undersökt biologi och spridningsvägar för svampen för att kunna ge råd om hur angreppen ska kunna hållas på ett minimum och hur dessa ska kunna prognostiseras.

Smittan kommer framför allt från jorden. Infektionskällor är också andra flockblomstriga värdväxter som därför bör bekämpas i närheten av morotsfälten.

Den viktigaste åtgärden för att hålla nere angreppen är att minska de mekaniska skadorna på rötterna. Dessa uppkommer framför allt vid skörd varför maskininställningarna och maskinförarens körstil får stor betydelse.

Den prognosmetod som utvecklades i projektet för att förutsäga angreppen av Acrothecium-svampen på hösten används nu i praktiken hos flera större odlare i Skåne som underlag för att bestämma vilka partier som ska säljas direkt och i vilken ordning de lagrade partierna ska säljas.

Skördetidpunkten är viktig för lagringsdugligheten. Morötterna ska inte stå kvar för länge i jorden då det ökar angreppen av Acrothecium-rötan.

- Vad som är rätt skördetidpunkt är svårt att säga men verkar vara sortberoende. Vi har ännu bara kartlagt ett par sorter men vi önskar att vi kunde ge råd om skördeplanering efter sort. Detta skulle vara enkelt för odlarna att ta till sig, säger Mariann Wikström på Agro Plantarum.

Lättanvända metoder ska hjälpa odlarna välja rätt lökparti för lagring

Gul lök är en gröda som går bra att odla i Sverige, som går att lagra länge och för vilken det finns en potential att öka självförsörjningsgraden. I ett pågående projekt på SLU arbetar forskarna med utveckling av analysverktyg för att odlarna redan vid skörd ska kunna välja ut vilka lökpartier som lämpar sig för långtidslagring och vilka som bör säljas direkt. Forskarna vill också möjliggöra uppföljning under lagringstiden så att odlarna kan bedöma i vilken ordning partierna bör säljas och även skapa förutsättningar för att minska användningen av groningshämmare som idag används för den lök som lagras längst.

I projektet, som nu är inne på andra lagringsåret, har forskarna samlat på sig prover för laboratorieanalyser vilka dock till stor del inte kunnat genomföras ännu på grund av Coronapandemin. Lök frystorkas för analys av sockerhalten och torkas för att mineralinnehållet ska analyseras. Mätningar görs också vad gäller innehållet av antioxidanter.

- Vi hoppas kunna utveckla enkla metoder som ska kunna användas av odlarna själva, säger Lars Mogren, SLU.

Lök innehåller socker som bryts ner under lagring. Forskarna bedömer mätning av glukoshalten som en framkomlig väg där det bör vara möjligt att hitta en enkel analysmetod. En annan faktor som undersöks är hårdheten hos lökarna som minskar under lagring.  Även mätning av mineralinnehållet i löken har bedömts vara en potentiellt framkomlig väg. Däremot har metoderna pH-mätning och mätning av nitratinnehåll redan kunnat sorteras bort då halterna visat sig vara relativt konstanta under lagringstiden.

- Förlusterna på grund av lagringssjukdomar och på grund av att löken börjar gro kan uppgå till tiotals procent och därför finns här mycket pengar att tjäna för odlarna om vi kan hitta metoder för att reducera svinnet, säger Lars Mogren.

Planen är att projektet ska avslutas sommaren 2022 och att resultaten ska bli tillgängliga under år 2023.

Pågående, Projekt R-18-25-146 ”Fältförutsättningar för lyckad löklagring med minskat svinn”, Lars Mogren, SLU, lars.mogren@slu.se

Slutrapport, Projekt O-15-20-578 “Spridningsvägar och prognos för Acrothecium-röta i lagrade morötter”, Mariann Wikström, Agro Platarum, mariann.wikstrom@agroplantarum.se

Slutrapport Projekt V0656005 Förbättrad konsumentkvalitet hos ULO-lagrade äpplen, Ibrahim Tahir SLU, ibrahim.tahir@slu.se