6 miljoner till forskning om växtnäring till spannmål

Stiftelsen Lantbruksforsknings styrelse har fattat beslutet att tre projekt beviljas medel om knappt 6 miljoner kronor i den riktade utlysningen om växtnäring till spannmål.

Tre ansökningar i den riktade utlysningen om växtnäring till spannmål har beviljats forskningsmedel för sina projekt. 

Det är tre projekt som alla förväntas ge intressanta resultat för lantbrukets möjligheter att optimera växtnäringen. Åkermarken nära fältkanter, dess odlingsbetingelser och växtnäringsbehov ska undersökas i ett ettårigt projekt. Det andra projektet löper över tre år och ska undersöka kväveoptimering för att förbättra platsspecifika rekommendationer. Och i det tredje tvååriga projektet ska forskarna undersöka hur man kan använda hyperspektrala kameror för att ta redan på näringsbehovet under vetets växtsäsong.

Sammanfattningar av ansökningarna

Gödslas en fjärdedel av åkermarken i blindo? R-23-33-895, Kristin Persson, SLU. Beviljade medel: 530.000 SEK

Mer än ¼ av Sveriges åkermark finns inom 20 m från en fältkant, ändå vet vi väldigt lite om odlingsbetingelser och växtnäringsbehov i detta område. Skördekartering med tröskor eller med satellit är mindre tillförlitlig nära fältkanter och jordprovtagning görs sällan. Målet med detta ettåriga projekt är att öka kunskapen om markegenskaper och skörd (och därmed gödningsbehov) nära fältkanter, och hur det skiljer sig från resten av fältet. För att utreda detta kommer 16 transekter i höstvetefält att anläggas från olika typer av fältkanter och in i fältet. Jordprovtagning och analyser kommer att göras, och skörden kartläggs m h a drönare. Finns det skäl att anpassa gödslingen generellt i kantzoner, eller är varje fält unikt – och kan tillförlitligheten i nuvarande metoder för kartläggning av mark och gröda förbättras? Vi ska inte hantera en så betydande areal av åkermarken som utgörs av fältkanter i blindo, utan säkerställa att tillförseln av gödning anpassas till behovet.

Ökad kväveeffektivitet i veteproduktionen vid användandet av olika kväveformer - Är flytande gödselmedel och nitrifikationshämmare en väg framåt?, R-23-33-897, Karin Hamnér, SLU. Beviljade medel: 2 089 000 SEK

Hög kväve(N)effektivitet är avgörande för en lönsam spannmålsproduktion och för minimerad miljöpåverkan. Projektets mål är att optimera N-användningen under svenska förhållanden genom att utvärdera 1) fasta och flytande former av N vid olika mark- och väderförhållanden och 2) effekt av nitrifikationsinhibitorer (NI) på skörd och N-effektivitet. Flytande gödsel-N och NI har vissa fördelar, men kan också resultera i lägre skörd och N-effektivitet under vissa förhållanden. Detta behöver utredas vidare. Projektet inkluderar 1) fältförsök med syfte att undersöka grödrespons för olika N-former och NI i höstvete och 2) 15N-gödsling och jordanalyser för att studera kvävets transport, fixering och immobilisering. Resultaten kommer att förbättra platsspecifika rekommendationer för olika N-former och möjliggöra utvärdering av NI som medel för att reducera klimatpåverkan. Detta kommer att vara till direkt nytta för svenska lantbrukare och vara en väg mot att uppfylla ambitionerna i ´Farm to fork´.

Hyper-näring: Hyperspektrala verktyg för att övervaka gödslingseffektivitet i spannmål, R-23-33-896, Julianne De Castro Oliveira, SLU. Beviljade medel 3 294 000 SEK

Spannmål spelar en avgörande roll för att främja de svenska självförsörjningsmålen. Snabb och noggrann diagnos av växtnäringsämnen är oumbärlig för effektiv gödselhantering, och främjar därigenom hållbart jordbruk i strategin Farm to fork. Detta projekt syftar till att utvärdera icke-invasiva och banbrytande lösningar för att diagnosticera näringsstatus under säsong av vetegrödor med hjälp av bärbara hyperspektrala bildkameror. Projektet omfattar tre kompletterande arbetspaket (WP): i) WP1 kommer att fokusera på att bedöma näringsstatus (t.ex. N, P, K, S och Mg) för vete med hjälp av hyperspektrala bildkameror i en kontrollerad miljö; ii) WP2 kommer att utveckla användningen av kameror för växtnäringsdiagnos under fältförhållanden; och iii) WP3 kommer att undersöka potentialen för att utveckla detta system för användning på gårdar. Projektresultaten kommer att utgöra en grund för att utveckla mer tillgängliga verktyg för jordbrukare att övervaka näringsbehov under fältförhållanden.

Mer information

Kontakta forskningschef Mattias Norrby